Viggartorp

...... går vidare...



ser henne nästan varje dag, men hon är jättesvår att fånga på bild. Heter numera Blondie i mitt huvud. Den här bilden är från "fel" sida på omkring 90 meter.

Kul att ha ett uppdrag som ska bli uppfyllt med tiden- men än är jag inte där på långa vägar.

Den perfekta bilden-jäääää

Vissa upplevelser



gör mig djurreligiös

En dag vid havet, sol, vind, dofter, havsljud.



Nybadad



å så en tupplur på det

Ciceron´s Kiss me Quick är hennes namn. Vi säger Svea, eller Gula hunden, eller Slynan beroende på dagsformen.

Herr Olsson och Gula hunden avslutar sina dagliga promenader med ett apportbad i viken. Det gillar inte dessa gynnare.


Kommer under skrän och skrål utsimmande ur vassen och tar sikte på hunden som har lärt sig att ignorans
är framgångsrikt.

För övrigt en metod som även funkar i tvåbensvärlden. Läskigt effektivt.

Lite finurligt att planera betesgång för en fårflock som behöver massor av gräs och en hästflock som kan få titta på gräs och ändå känna sig hyfsat mätta. Dagen då hästarna får flytta ner till sjön är kommen. Dom vet precis vad som gäller.



Först Ivan 3 år



Sen mormor Dolly 21 år



Sist mamma Tekla 9 år



Efter en stunds frenetiskt betande smakar några klunkar sjövatten alldeles prima.

Såå, nu är Glimma nybadad och fin. Alldeles strax ska hon åka iväg och vara sommarlovshäst hos två töser i Kolmården.



Kan känna i hela kroppen flickornas förväntan. Åh, vad roligt dom kommer att ha tillsammans. Världens vänligaste lilla häst, med världens vackraste namn. Regnbågens Glimma.
Det ni!

gör mig skogsreligiös

Tur å ena sidan, knackigt resultat å andra sidan. Tre bilder i snabb följd, med mobilen genom skitig framruta, nåt annat var det inte tal om. Zooma in på egen risk, syns inget vidare.



Det står faktiskt ett rådjur där borta i kanten. Ett smaldjur, vilket innebär att hon är ett år och därmed utan ungar i år. Kanske är hon supermorsans dotter, samma område.



ser lite konstigt ut?



Hela vänstra baklår/ben är vitt, upp över ryggraden och dessutom det högra bakbenet. Hädanefter åker jag inte ifrån brakameran.
Trodde jag aldrig att jag skulle få se i verkligheten

.....och lammen lägger på sig runt halvkilot per dag.



Mamma får funderar, om det nu är möjligt, med munnen full.



Nu går den lilla flocken nere vid sjön. I morse kånkade jag ner en saltsten så nu är jag jättepoppis.