Tja!

Stallbacksfilosofen är en livsnjutare, en dag i taget. Bäst att passa på.



man vet aldrig när det tar slut

Gul vänskap

"-Ska vi leka med den nya bollen?
 -Kan vi väl.
 -Bada först?
 -Mmmm



Den gula vänskapen är väldigt, väldigt stor, den räcker till familj, släkt, vänner, grannar och mer tillfälliga besökare som sotaren till exempel.

Snappshot

En närbild blev liksom bättre



Duktig pippi!

Äta och ätas

Det är rundgång i världen. Ena sekunden äter man på en annan varlelse, man tar en rejäl tugga. Nästa sekund blir man snappad av en annan hungrig jäkel.



Titta noga så ser du hur pappa sädesärla snappar efter en broms som just tagit en tugga av hästen. Två par sädesärlor föder just nu upp sammanlagt 12 ungar på flygfäna som bråkar med hästarna. Satt en stund och kollade. En gång i minuten blev ett flygfä snappat för att snabbt transporteras till ungarna. Tror ta mig tusan att hästarna fattar att sädesärlorna är riktigt bra kompisar.


Betesbyte

Först släpps fåren på det nya betet och där får dom gå och käka upp allt det gottaste i några veckor. Efter det ser det ganska tunt ut och då är det dags för hästarna att gnaga ner resterna.



Inventering av hagens alla hörn, sker i rask fart.



Till sist så parkeras det på "Cap horse", där de står nästan hela dagarna. Lindrigast så i den tryckande värmen med alla sina stygga flygfän.
Jodå, ni ser rätt, jag hojtade på dom från sovrumsfönstret för att få dom att se en aning alerta ut.


.. av mjölk och honung

Det är varmt nu, högsommar. Den ljuvligaste av dofter kommer med vinden i små pustar. Tack o lov så är de inte så känsliga för uttorkning utan blommar snällt och förser alla små kryp med godis.



Nåt hektar med bara Vitklöver, det kan man kalla doftinvasion.

Digitalis, mina nya inhysingar

Ibland får man gäster man inte bett om, och som visar sig vara jättetrevliga. I spåren av vår vägomläggning häromåret så planterade vi en fin liten lågväxande häck förra våren. Blekingebon grävde en jättelångt dike med snörrät precision och i diket la vi finaste kompost från gödselstacken. Ner med de ynkliga små "Little Princess"( en spireasort). Det växte så det knakade och nu ett år senare ser det ut så här!??



Mängder med jättestora, jättevackra Digitalis, Fingerborgsblomma på svenska, har invaderat utrymmet som var tänkt till "Tores häck"
Hur i hela fridens namn kom dom dit?
Har aldrig haft sådana här under de 20 år vi bott här.
Kan någon botaniskt kunnig klura ut hur dessa inhysingar plötsligt bestämt sig för att bo här?

I verkligheten

......finns inte fottotjåpp

En hel massa fulheter som vi måste lära oss att leva med trots att vi morrar lite varje gång vi blir varse det oundvikligt fula.



bilringarna över byxlinningen och de erbarmliga soptunnorna till exempel.

RSS 2.0