Trädens sexliv
Vaknar tidigt nu för tiden och är pigg som en mört. Ut med frukostkaffet och upptäcka världen. Skatungarna har lämnat boet och är uppfödda på ägg från mina höns och ankor. Årets första kycklingkull med åtta kycklingar lyckades jag med visst besvär säkra i skatsäkra hörnet av hönsgården. Nu är dom en vecka gamla, pigga och glada.
Trädens sexliv var det ju.
Redan när jag vaknar och drar på mig mina röda byxor, använder nästan jämt röda byxor, tittar jag ut genom fönstret, kollar vädret och hur sjön beter sig.
Idag var det kav lugnt, ytan helt stilla, solsken och..............
Va i hela världen är det dääär!!!! Hoppar över kaffet, hugger kameran, på med tofflorna och snubblar nedför trappen till sjön och fotar resterna av skogens sexliv.
Pollen, pollen, pollen i miljarders miljarder täckte hela viken och bildade spännande mönster när de stötte på näckrosblad, stenar och andra fasta föremål. De pyttesmå mörka fläckarna i det vitrandiga är glimtar av vattenytan så som den brukar se ut. Sakta förändrades mönstret med små, små strömmar och vindpustar. Ansamlades i lä bakom ett näckrosblad till dess det blev för mycket och släppte iväg en sträng som löd minsta vink.
Ett par timmar senare var fenomenet puts väck, vikensåg alldeles vanlig ut.
Hur mycket väger pollen? Var tog det vägen? Äter någon pollen? Bryts det ner till kväve eller blir det fiskyngelmat?
Apropå fisk!
Fast jag är så nyfiken och vetgirig har jag aldrig lagt in sill själv. Idag åt vi och och Ylvas Göteborgsfamilj sillmiddag i solen på mitt livs första egenhändigt inlagda sill med färskpotatis. Kalasgott!!
Nu är jag på jakt efter smarriga sillrecept.
Antalet viktiga frågor växer.
Ojojoj vilken dag!
Trädens sexliv var det ju.
Redan när jag vaknar och drar på mig mina röda byxor, använder nästan jämt röda byxor, tittar jag ut genom fönstret, kollar vädret och hur sjön beter sig.
Idag var det kav lugnt, ytan helt stilla, solsken och..............
Va i hela världen är det dääär!!!! Hoppar över kaffet, hugger kameran, på med tofflorna och snubblar nedför trappen till sjön och fotar resterna av skogens sexliv.
Pollen, pollen, pollen i miljarders miljarder täckte hela viken och bildade spännande mönster när de stötte på näckrosblad, stenar och andra fasta föremål. De pyttesmå mörka fläckarna i det vitrandiga är glimtar av vattenytan så som den brukar se ut. Sakta förändrades mönstret med små, små strömmar och vindpustar. Ansamlades i lä bakom ett näckrosblad till dess det blev för mycket och släppte iväg en sträng som löd minsta vink.
Ett par timmar senare var fenomenet puts väck, vikensåg alldeles vanlig ut.
Hur mycket väger pollen? Var tog det vägen? Äter någon pollen? Bryts det ner till kväve eller blir det fiskyngelmat?
Apropå fisk!
Fast jag är så nyfiken och vetgirig har jag aldrig lagt in sill själv. Idag åt vi och och Ylvas Göteborgsfamilj sillmiddag i solen på mitt livs första egenhändigt inlagda sill med färskpotatis. Kalasgott!!
Nu är jag på jakt efter smarriga sillrecept.
Antalet viktiga frågor växer.
Ojojoj vilken dag!
Gäst från det förflutna
Hösten 2007 rev vi en gammal lada som var stadd i förfall. Hur länge den stått där kan vi bara gissa - 150 år kanske.
För ganska precis ett år sedan byggde vi om vägen förbi vårt hus - precis där ladan stått.
Så här ser det ut idag!
...och där, på andra sidan, i den nya vägkanten, har vår gäst från det förflutna valt att bosätta sig.
Efterforskningar berättar att frön kan ligga ogrodda i hundratals år, för att när gynnsamma förhållanden uppträder, plötsligt ge sig till känna.
Hon är släkt med potatisen och är numera sällsynt i Sverige.
Det är en farlig skönhet!
Vem är hon? För det är en hon - Famme fatale!
En helt annan sak. Svaret på gåtan i förra, dögamla inlägget är lastpall!
För ganska precis ett år sedan byggde vi om vägen förbi vårt hus - precis där ladan stått.
Så här ser det ut idag!
...och där, på andra sidan, i den nya vägkanten, har vår gäst från det förflutna valt att bosätta sig.
Efterforskningar berättar att frön kan ligga ogrodda i hundratals år, för att när gynnsamma förhållanden uppträder, plötsligt ge sig till känna.
Hon är släkt med potatisen och är numera sällsynt i Sverige.
Det är en farlig skönhet!
Vem är hon? För det är en hon - Famme fatale!
En helt annan sak. Svaret på gåtan i förra, dögamla inlägget är lastpall!
